Att bli morfar

För snart sex veckor sedan blev jag mamma och Jacob pappa, vilket är en roll som vi ska axla resten av våra liv. Fortfarande lite overkligt 🙂 Dagen Juni föddes var det fler i familjen som fick ta sig an en ny roll, och en av de rollerna är att få bli morfar. Min pappa och jag hörs nästan varje dag och speciellt nu när nyfikenheten är så stor för hur lilla Juni utvecklas dag för dag. Pappa skojar om att han ska ansöka om “morfar-ledighet” och hitta på massa bus med Juni!

MIN PAPPA BLIR MORFAR

Såhär skrev pappa i ett SMS här om dagen när han beskrev hur det är att att vara morfar. Jag blev alldeles rörd när jag läste SMS:et (Vuxet det låter!? Men så var det!)

Det finns mycket fint i livet. Glädjas åt att få egna barn är ett av de större. Tiden att själv få skydda och uppfostra sina barn hela vägen fram till ungdom och därefter följa och stötta deras vuxenliv är berikande.

Varje gång jag säger “barnbarn” låter det än så annorlunda. Men det är sant, jag är 57 år och morfar. Det senaste i livet, min dotter har fått en dotter. Den sanna glädjen att få vara morfar är helt underbar. Det är lika fantastiskt varje gång jag får ta hand om Mathilda och Jacobs lilla Juni.

Tänk att livet kan vara så “nytt”. Vad ska Juni få uppleva som jag kanske inte får se. Jag smiter gärna hem till Mathilda på lunchen och tar ett par varv runt kvarteren i Vasastan. Juni och jag ska göra mycket bus, ha hemlisar och kul framöver” Morfar Johan

Att bli morfar Att bli morfar

Share: